fredag 15 april 2011

Den stygga flickan - reflektioner

Nu har jag till slut läst klart Den stygga flickans rackartyg av Mario Vargas Llosa. I stället för att skriva en vanlig recension kommer jag bara att skriva ner ett par reflektioner.

På pluskontot finns naturligtvis att författaren är en ypperlig berättare. Det finns många små berättelser i boken som fascinerar mig. Framför allt skildras manlig vänskap på ett tilltalande sätt och detta är ju något författaren ofta beröms för.

På minussidan finns skildringen av "den stygga flickan" och kärleken mellan henne och huvudpersonen. Flickan ses endast genom mannens ögon, hennes porträtt är ensidigt och ganska ointressant. Den kärlek Ricardo hyser för flickan har inget med henne som en verklig person att göra, han har blivit besatt av sin föreställning om en spännande flicka han vill äga. Desutom irriteras jag till vanvett av att karln inte tar ansvar för vare sig sina känslor eller händlingar. Allt skylls på kvinnan: "du gör mig till..." säger han mer än en gång. Sexskildringarna är pinsamt dåliga, punkt slut.

Och nu till något som möjligen kan vara en SPOILER även om jag inte kommer att skriva direkt vad som sker. Jag blir riktigt förbannad på slutet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar